smaata

Ibland undrar jag om jag är dum i huvudet. Typ idag. Fast det är jag ju inte, bara så förbenat SOCKERBEROENDE!! och SOCKERKÄNSLIG!! och så har jag enbart ett ENORMT SÖTSUG!!
På jobbet åt jag en massa lakrits. Fråga mig inte varför. Sen fick jag sug på choklad och köpte ett kilo typ. Nu är jag proppmätt och mår dåligt. Det var väl en tevlig början på helgen.

Jag ska försöka definera mitt dilemma. Det är nämligen så, ifall jag inte äter socker eller godis osv. så går det hur bra som helst. Jag är inte sugen, jag känner inte ens att jag vill ha. Men så fort jag smakar, för att någon trugar eller jag tror att jag har kommit över mig själv, då släpper sockerdemonen till och jag kan inte sluta. Inte ens fast jag är mätt, det krävs bara mer och mer och mer. Eller med en enorm viljestyrka går det att avsluta det någorlunda lämpligt. Men ifall jag har godis kvar måste jag trycka i mig till sista droppen. Sjukt.

Jag vet att hur mycket jag än kommer att kämpa, så kommer jag att falla dit (ner i sockerträsket) innan jul. Ska dock försöka anstränga mig så att det bara sker typ på julafton, eller där omkring. Eller det svåraste för mig är att hantera godis när jag är ensam. När någon annan ser på, måste jag ju visa mig "duktig". Och eftersom familj och vänner kommer att vara hemma hela julen, kanske det inte blir så farligt trots allt..

Men jag lovar mig dyrt och heligt att januari ska bli en sockerfri måndad, som jag ska lyckas med. Det bästa vore om jag lyckades hålla mig undan allt vad godis och socker heter ända till påsk. Och jag tycker att ni ska hålla koll på mig. Skriv dräplilga kommentarer ifall det håller på att spåra ur. Gör vad som helst! Det bästa jag kan ge mig själv just nu är en riktigt bra start på år 2010. För det finns egentligen inga ursäkter längre, varför jag inte skulle ta och gå ner ett par kilon eller två.